GLASS SKIN - en utvärdering
Ja, eftersom alla tracks till singeln nu finns tillgängliga så tänkte jag skriva lite grand om varje spår.
1. GLASS SKIN
Denna låt är helt underbar om än inte på samma nivå som Dozing green. Det är verkligen stor skillnad på den "riktiga" versionen med bra ljud. Visst påminner den mycket Dozing green på vissa sätt men har ändå också sin egen stil. Jag tycker att Kyo gör ett helt fantastiskt jobb med sin röst. Det märks kanske mest när jag promenerar omkring med ipoden och hör honom vid vissa tillfällen nästan mumla fram orden. Det känns som om han sitter på min axel och mumlar bara för mig... min lilla djävul på axeln... Rent textmässigt så är jag än så länge inte så imponerad av den men jag har å andra sidan bara skummat mig igenom texten och inte satt mig in i den på samma sätt som jag brukar.
2. undecided
Orginalversionen av den här låten skulle kunna beskrivas som rastlös och nästan skrapig. Jag minnas att min pappa verkligen avskydde den när jag spelade den och tyckte att Kyo vrålade helt hemskt. Den nya versionen är mycket mer harmonisk och stillsam. Förutom milda gitarmelodier så innehåller den också ett milt mummel i bakgrunden. Även om Kyo höjer rösten ibland så blir det aldrig på det extrema sätt som han brukar göra i många låtar. Den ger ett väldigt milt och vackert intryck, helt klart värd att lyssna på om än inte lika intressant som Glass Skin.
3. AGGITATED SCREAMS OF MAGGOTS -unplugged-
Vad ÄR det här? Alltså... seriöst... första gången jag satte på den här låten så höll jag på att dö av skratt. Någon verkar torterar Kyo i en kista samtidigt som övriga bandmedlemar leker på en flygel.. eller nått. Kreativitet och uppfinningsrikedom i all ära men det här blev mest bara löjligt enligt mig. Jag känner överhuvudtaget inte igen låten som den var ursprungligen. Detta utbrott påminner mest om de förskräckliga Kai-mixversionerna som ger mig mer ångest än allt annat.
4. Ryoujoku no ame [live]
Liveversioner är ju liveversioner, lätt skrapiga och inte det mest intressanta man kan lägga på en singel. Den här liveinspelninger står sig dock relativt bra. Funkar utmärkt att lyssna på när man känner sig lite mätt på orginalversionen av den här facinerande låten.
1. GLASS SKIN
Denna låt är helt underbar om än inte på samma nivå som Dozing green. Det är verkligen stor skillnad på den "riktiga" versionen med bra ljud. Visst påminner den mycket Dozing green på vissa sätt men har ändå också sin egen stil. Jag tycker att Kyo gör ett helt fantastiskt jobb med sin röst. Det märks kanske mest när jag promenerar omkring med ipoden och hör honom vid vissa tillfällen nästan mumla fram orden. Det känns som om han sitter på min axel och mumlar bara för mig... min lilla djävul på axeln... Rent textmässigt så är jag än så länge inte så imponerad av den men jag har å andra sidan bara skummat mig igenom texten och inte satt mig in i den på samma sätt som jag brukar.
2. undecided
Orginalversionen av den här låten skulle kunna beskrivas som rastlös och nästan skrapig. Jag minnas att min pappa verkligen avskydde den när jag spelade den och tyckte att Kyo vrålade helt hemskt. Den nya versionen är mycket mer harmonisk och stillsam. Förutom milda gitarmelodier så innehåller den också ett milt mummel i bakgrunden. Även om Kyo höjer rösten ibland så blir det aldrig på det extrema sätt som han brukar göra i många låtar. Den ger ett väldigt milt och vackert intryck, helt klart värd att lyssna på om än inte lika intressant som Glass Skin.
3. AGGITATED SCREAMS OF MAGGOTS -unplugged-
Vad ÄR det här? Alltså... seriöst... första gången jag satte på den här låten så höll jag på att dö av skratt. Någon verkar torterar Kyo i en kista samtidigt som övriga bandmedlemar leker på en flygel.. eller nått. Kreativitet och uppfinningsrikedom i all ära men det här blev mest bara löjligt enligt mig. Jag känner överhuvudtaget inte igen låten som den var ursprungligen. Detta utbrott påminner mest om de förskräckliga Kai-mixversionerna som ger mig mer ångest än allt annat.
4. Ryoujoku no ame [live]
Liveversioner är ju liveversioner, lätt skrapiga och inte det mest intressanta man kan lägga på en singel. Den här liveinspelninger står sig dock relativt bra. Funkar utmärkt att lyssna på när man känner sig lite mätt på orginalversionen av den här facinerande låten.
Kommentarer
Trackback
