terapiponny



Nu har jag ridit lilla Shannonpojken ett tag och jag kan inte fatta hur jag klarade mig utan honom. Han är mitt batteri, min energikälla, mitt raison de'tre och allt annat också. Jag har en skitjobbig period när allt krånglar och känns fel men bara en kvart på den här fläckiga ryggen så är det på något sätt bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0